Vecka 30! Tio veckor kvar (kanske)! Tiden går verkligen snabbt! Den här gången slår jag två flugor i en smäll och visar upp både mage och min nya bikiniöverdel. Eller tankini heter det visst när den skyler den tjocka magen med dess alltmer ploppiga navel. Snyggt matchad med pyjamasbyxor är den också. Överdelen alltså, inte naveln.
Tankinimage. Vi var ju på ultraljud för ett par veckor sedan, för att kolla att little one växer bra trots dum navelsträng, och jag har inte haft tillfälle att berätta hur det gick. Men det gick bra. Little one ligger exakt på normalvärdena på allting mätbart. Så teknikern var väldigt nöjd och sa att vi inte behövde fler ultraljud nu. Det är väl ett bra tecken kan jag tänka. Dagen därpå var vi hos barnmorskan och hon verkade relativt nöjd hon också med sina prover. Fast hon var inte helt imponerad av det faktum att little one inte har lagt sig på plats ännu. Tydligen ska bebisar ha huvudet neråt och vara parkerade i bäckenet vid det här laget. Min lille hade huvudet ömsom på vänstra sidan och ömsom på högra, men alltid uppåt. Fast bebisar kan vända på sig hur som helst tills ungefär vecka 36, så det är relativt lugnt. Och annars har vi tydligen en expert-vändare här i Oxford. Men vid det här laget tycker jag mig känna hur little one dippar ner i bäckenet rätt ofta. Dock ploppar han/hon sedan ut igen och lägger sig på sidan. Men jag är optimistisk faktiskt, jag tror säkert att little one är tillräckligt välutbildad för att veta att rumpan ska vara uppåt! För det har jag berättat flera gånger. PS: Syster, har du inte märkt att jag bytte maguppdateringsdag till tisdag för många veckor sedan?