It's ba-ack! 
Min emetofobi är tillbaka. Jag trodde jag var kvitt den, men den senaste tiden har jag känt den komma krypande. Och den slutgiltiga käftsmällen kom igår.
Vi flög hem till Sverige då. One-way ticket. Mycket spännande. Lite för spännande visade det sig.
Storm och flygplan hör inte ihop. Instängda i en metalltub några kilometer upp i luften åkte vi ordentlig berg-och-dalbana konstant i en halvtimma. Folk blev flygsjuka till höger och vänster. Det, i kombination med allmänna panikkänslor och en känsla av att vara instängd verkar ha blivit dråpslaget.
Nu känner jag återigen oron och stressen stiga så fort jag råkar höra eller se någonting som kanske möjligtvis kan betyda att någon mår illa. Precis som det brukade vara.
Men jag befinner mig i alla fall på svensk mark och planerar att stanna här. Det är alltid något.
Kommentarer
Pernilla
säger:
välkommen till sverige igen! men inte välkommen tillbaka till emetofobin, den kunde ha stannat i oxford tycker jag!
Svar:
Everlasting
Tove
säger:
Ja, den där emetofobin hade ju kunnat hålla sig borta.. Men tror du inte att du, efter den pärsen du genomgick, kan slappna av igen om ett tag då. Jag menar, i extrema situationer är det ju inte så konstigt om man blir orolig och lite fobisk, men det hade ju varit skönt om du kunde slippa det i det dagliga livet så att säga..
Oavsett vilket så är jag väldigt glad att du är hemma på svensk mark igen i alla fall! Yay!
Svar:
Everlasting
Trackback
