Gårdagens väderprognos höll vad den lovade. Så idag så har jag åstadkommit följande. Jag har legat i sängen nästan till lunchtid. Fast jag vaknade klockan halv åtta och lyckades inte somna om. Men ändå. Jag har bakat scones till mig själv (inte för att jag är så självisk att jag inte bakar till min käre man utan för att min käre man temporärt har övergivit mig till förmån för en svensexa i Edinburgh). Och ätit dem i solen utomhus, läsandes en god bok och drickandes en kopp gott te.
Ursäkta kvalitén; min käre man har stulit min kamera så det är iPhone som gäller. Och så har jag gått en relativt lång promenad i makligt tempo. Under den promenaden insåg jag vilket mysigt ställe jag bor på. Om man måste bo i stad så är den här staden inget dåligt val.
Mamma (eeeek) och little one på promenix. Förresten, lägg märke till klädvalet på båda bilderna. Och nu pratar jag inte om solglasögonen eller avsaknaden av ärmar, utan om det faktum att båda topparna är rosa. Jag har aldrig i hela mitt liv burit rosa. Rosa är inte min grej. Kanske kan jag skylla det beteendet på hormonerna? Japp. Man kan skylla allt på hormonerna.