Tänk er Harry Potter-böckerna (eller för all del filmerna). Tänk er matsalen med de långa träborden och bänkarna fyllda av studenter. Tänk er väggarna prydda av gamla tavlor föreställande sedan länge bortgångna professorer och rektorer. Tänk er det stora bordet längst in, omgivet av lärare i akademisk dräkt.

Där. Där åt jag middag igår, som en av lärarna. Och på väggen ovanför mig hängde Edward II:s svärd.

Snacka om att det kändes surrealistiskt.