I helgen var det ju sådan där collegemiddag igen, och den här gången på riktigt. Black tie och allt krävdes. Middagen inmundigades i Harry Potter-miljö med långbord och -bänkar. Och det var nog första gången jag varit på kalas där sex olika glas behövdes. Vatten, vitt vin, rött vin, dessertvin, portvin och... ehm... vad hette det nu igen? Aja, alkoholhaltigt var det i alla fall. Dessutom fick vi inte bara en dessert, utan två. Efter varandra. Och så här såg vi ut:
Vem kunde tro att jag råkat gifta mig med James Bond?

Uppklädd Everlasting. Och eftersom en viss skeptiker antydde att jag inte har någon vänsterhandstalang så visar jag upp högerhanden också:
Ha! En annan undrade hur jag bär mig åt för att hålla mina naglar så fina. Tja, för det första så vill jag påpeka att det här är första gången i mannaminne som mina naglar varit ganska exakt lika långa (nagelbitartiden räknas inte då förstås). Och för det andra så vet jag inte. Jag bara håller dem målade, det verkar stärka dem. Lite mer kan ni läsa i mitt gamla inlägg om att vara ex-nagelbitare.