Korkat

Idag har vi varit på promenad, och tösen sov faktiskt i nästan en timme i vagnen. Rekord!

Sedan myste vi i soffan med den nya pälsfilten.

Sedan… gjorde vi något annat som jag inte längre minns (amningshjärna var det ja).

Sedan tänkte jag skapa ett fint inlägg med härliga bilder på allt det där, men tji fick jag (och ni) för jag blev precis påmind om det faktum att om man tömmer mobilen på bilder så finns det inga bilder kvar att lägga ut på bloggen. Surprise surprise liksom.

Så det får bli bilder i morgon istället. Kanske. Om jag (och ni) har tur.



Snabbgenomgång

Tänk vad fina människor det finns. Människor som bryr sig om de de inte känner. Som trots att vi aldrig träffats bemödar sig om att kolla hur det egentligen står till. Och tänk att jag har (minst) en av dem bland mina läsare.

Så vad var det som hände? Ja, till att börja med kanske jag skulle be om ursäkt för att jag försvann sådär, med ett kryptiskt meddelande som enda spår. Jag hatar kryptiska uppmärksamhetssökande blogginlägg. Men vad som hände var att en närstående gick bort. Inte särskilt hastigt eller överraskande, men jobbigt var det ändå.

Så efter ett snabbt och svindyrt besök på ambassaden för provisoriskt pass till tösen flög vi hem till Sverige. Där stannade vi sedan i två veckor. Att umgås med alla nära och kära och dela sorg och glada minnen var mycket helande.

Sedan vi kom hem igen i förra veckan så har jag mest samlat ihop mig. Och tösen har vaccinerats. Det var INTE roligt att se ens älskade barn få sina första ajaj-sprutor. Särskilt när man inte kunde förklara att det var ett nödvändigt ont och inte föräldrarna som svikit henne.

Men hon är en stor flicka nu, med eget pass och allt. En snäll dansk passkontrollör såg till och med till att hon fick ett minne från sin första resa.



Paus igen

Det är för mycket just nu. Sorg och trötthet tar ut sin rätt.

Vi ska försöka ta oss hem till Sverige och familjen med en liten tös som inte ens har ett pass ännu. Håll tummarna för oss.



Back to work

Ja, inte jag då alltså, utan min käre man. Idag var hans pappaledighet/semester officiellt över. Det känns lite tungt faktiskt att plötsligt ha hela ansvaret under dagen.

Jag förstår inte varför han inte kunde multitaska. En annan är ju kung på det.

Fast han kanske inte vill dras med dubbelhaka?



Bakverk

Kolla här vilka bakverk jag lyckats få till! Jag är löjligt stolt över att ha lyckats hitta tiden till att skapa dessa små godsaker.

Dessa små godsaker som en femåring lika gärna kunde ha snott ihop.



Dagens

Dagens outfit: blå pyjamasbyxor perfekt matchade med rosa linne optimalt utsmyckat av använd-mjölk-fläckar. Genomtänkt ytterligare matchning med svart amnings-bh och bebiskräk i klyftan. Oborstat hår och glasögon på sned kompletterar looken.

Det glamorösa livet som mamma har bara börjat.



Kossa

Blogg.ses ko har visst haft hyss för sig. Jag ber om ursäkt för spammandet. Så intressant var inte det inlägget.


Vi ses nästa vecka

Ja, jag lever fortfarande och nej, jag har fortfarande inte några spännande nyheter (som typ en bebis eller så). Men jag har absolut ingen energi till övers den här veckan, så jag skjuter på maguppdateringen tills nästa vecka.

Vi ses då.


Till Lilian

Just for you.

 



Doktor Everlasting

Det blir en snabb liten uppdatering så här innan vi beger oss till sommarstugan för en förhoppningsvis härlig midsommar.

Vi har alltså varit i Holland den här veckan eftersom jag äntligen skulle ha min disputation. Tydligen lyckades jag övertyga panelen om att min avhandling var tillräckligt bra, för de hedrade mig med en doktorstitel.

Äntligen.


Jag och mina fantastiska paranymphs, Kattis och E.

 



Dagen idag

Idag har jag:

- Vaknat alldeles för tidigt och låtit hjärnan stressa mig med allt som borde göras innan tisdag.
- Läst ifatt alla bloggarna jag följer för första gången på tre veckor eller så, i ett försök att slappna av tillräckligt för att somna om.
- Inte somnat om.
- Stigit upp och tvingat min käre man att göra scones till frukost för att "jag är gravid" (funkar alltid).
- Jobbat lite.
- Börjat vika tvätten på sängen.
- Lagt mig ner på sängen för att vila några minuter.
- Däckat.
- I två timmar.
- Motvilligt tagit mig till gymmet och simmat i en halvtimma.
- Och så dagens höjdpunkt: middag! Vad kan vi ha haft till middag månne?

Ja. Produktiv dag alltså.



Hoppsan

Hur gick det här till?



Färdig hyllesaft

Ja, det händer inte så mycket i mitt liv just nu. Jag jobbar alldeles för mycket och annars sitter jag mest och väntar på att magen ska växa lite till.

Men hyllesaften, den blev god i alla fall. Tur det efter så många timmar investerade i blomknyckande.


Hyllesaft - mjumm!

Och så har jag varit och simmat igen idag, trots regnet, vilket fick mig att känna mig extra duktig.

Ja, ni hör ju. Inte jättespännande. Men nästa vecka, kommer det att hända en hel del.

Men det tar vi då.


Svensk dag

Det har varit väldigt mycket sommar den gångna veckan, med klänning varje dag (ahmajgad vad underbart bekvämt det är att ha mage i klänning istället för i jeans), lunch i parken och promenader i solen. Fantastiskt faktiskt!

I dag är det fortfarande väldigt soligt, och jag tog tillfället i akt att vandra bort till gymmet, skaffa medlemskap till simbassängen och börja simma. Jag har inte motionerat ordentligt på ett år (jag räknar inte riktigt gravidyogan), men oj vad skönt det var trots att jag naturligtvis tog det väldigt lugnt.

Tydligen ska simning vara bland det bästa man kan göra när man är 29 veckor. Man är viktlös, man får motion och positionen (i bröstsim) är perfekt för att övertyga den lille därinne att lägga sig på rätt håll (alltså med ryggen utåt). Så det ska jag se till att göra ett par tre gånger i veckan tänkte jag.

Nåja, resten av dagen blir väldigt svensk. Knäckebröd med ägg och kaviar till lunch (ja, vi var på IKEA i torsdags) och kladdkaka till melodifestivalen i kväll. Den ska ses med vänner, varav en av de som bjuder också är svensk. Britterna tycker att vi är ytterst underliga som faktiskt tycker melodifestivalen är kul.


Svensk lunch.


Svensk... middag?

Jag är lite nyfiken på hur det har gått med kladdkakan förresten. Vi har nämligen en gasugn för första gången någonsin och det är ju illa nog. Men den är också riktigt dålig, så man har verkligen ingen koll på vilken temperatur det faktiskt är därinne. Så det är Schrödingers kladdkaka: den är både rinnig och torr på en gång tills vi skär i den i kväll och avgör vilket av det det är (übergeekigt skämt, sorry).

Japp japp, vi ses kanske en gång till innan jag drar till Holland på måndag.


Pannkaksbrunch

Efter en lång helg med mycket arbete och ett par trevliga stunder med familj från båda sidorna var det gott med amerikanska pannkakor vid vårt nya matbord i vår matsal (!).

Förresten, för tillfället har vi inget bredband så då blir det inte mycket bloggande heller eftersom jag gör det via mobilen istället. Förhoppningsvis får vi det snart installerat på det nya stället.

En kväll till med svärbröderna, men tyvärr utan mina föräldrar eftersom de just begett sig hemåt, och sedan börjar vårt nya liv i det nya huset. Underbart!



På väg hem igen

Lämnar nu de här trevliga små sakerna i Holland och återvänder till Belgien och sedan Oxford.



Bröllop i Belgien

Så igår var vi alltså och bevittnade våra vänners bröllop. Själva ceremonin hölls på ett chateau i en vacker park mitt i Bryssel, och middagen var på ett gammalt kloster i en liten by. Mycket stämningsfullt, och en lång trevlig middag. Tyvärr blev det inga bilder från klostret, men väl en i parken.



På väg

Här befinner jag mig just nu. Eurostar och Bryssel nästa! Och sedan en sväng uppom Holland också i morgon. Ha're!



Belgien och makaroner

I morgon bär det av till Bryssel eftersom en av min käre mans närmsta vänner ska gifta sig. Tåget går klockan 05.26. Usch.

In other news så har vi äntligen skrivit på kontraktet och fått nycklarna till det nya huset, som nu är helt tomt och redan känns så mycket fräschare.

Nu ska jag äta, packa och städa och sen sova. Därför får ni hålla till godo med en random bild på klassikern makaroni cheese som jag gav mig på för första gången häromdagen. Resultatet blev lyckat om jag får säga det själv, men herregud så mättande. Jag tror inte jag kommer att laga det igen på ett bra tag.


Ostmakaroner.


Mutantapelsin

Är det bara jag som blir rädd snarare än glad när man upptäcker en rund och lycklig apelsin i botten av fruktskålen, när senaste gången man köpte apelsiner var för drygt en månad sedan?


Otorr och omöglig mutantapelsin.


Tidigare inlägg Nyare inlägg