Saltfritt igen
Den här gången lyckades vi med konststycket att fixa en middag som var totalt saltfri och ändå helt ätbar: tabouleh (quinoa, citron, mynta, persilja, gurka, salladslök och valnötter), kyckling (kryddad med persilja, rosmarin och peppar helt enkelt), (saltfri) tzatziki och sallad.
Vi fuskade inte ens med ost (ehum lasagnen) eller buljong eller något annat för att tillsätta sälta.
Tösen gillade också maten. Särskilt tzatzikin. Tyvärr begick jag det oförlåtliga misstaget att glömma att ta finbild på min middag. Så ni får hålla till godo med en fulbild. Det är antingen det eller ingen bild. Det är bara att välja.
Humpf.
Haha men det där ser också bra ut, lite "in action"-bild :p
och så klarar ju deras små njurar inte av att hantera lika mycket salt som våra fullvuxna njurar heller, så det är också en anledning till att de inte ska äta salt.. det där med beroendet har jag aldrig hört, men det låter ju logiskt, jag fick nog också för mycket salt som liten eftersom jag tänker konstant på chips ;)