Alltså, nu har jag testat flera sätt att påbörja det här inlägget, men det går verkligen inte att göra på ett lättsamt sätt. Politik är ett tungt ämne, och med en sådan titel så måste väl innehållet också bli tungt verkar det. Jag trodde nog aldrig att jag skulle skriva om politik i och för sig. Det är nämligen inte ett ämne som intresserar mig speciellt, men tyvärr så påverkar det ju ändå samhället vi lever i. Det drar absolut starkt åt det röda hållet för mig. Mina åsikter tror jag var vanliga när jag lämnade Sverige, men vid det här laget verkar de nästan ha blivit kontroversiella. Konstigt det där. Sverige (eller Skandinavien kanske) har länge varit kända utomlands som ett fantastiskt ställe där alla har det bra, alternativt som ett ställe där man betalar skyhöga skatter (beroende på om man talar med en röd eller en blå person). Kan det möjligen kanske vara så att de båda företeelserna har med varandra att göra? Jag tror på skatt, och på att det kan finnas politiker som har vett att använda skattepengarna på ett effektivt sätt. Jag tror inte att pengar gör en lycklig, men att ha tryggheten att vara en del av ett samhälle där sjukvården finns där när man behöver den utan att man ska behöva betala dyra pengar som man inte har, det gör en lycklig. Ett samhälle där man kan lämna barnen på dagis när det behövs, där kollektivtrafiken är billigare och pålitligare än bilen och där alla har möjlighet till universitetsutbildning om de vill det. Ett samhälle som inte ser ut som det brittiska efter privatiseringen, eller som det amerikanska efter att republikanerna fått härja fritt. Jag tror att skattesänkningar helt enkelt är ett dumdristigt och ytterst kortsiktigt sätt att samla röster. Den överväldigande majoriteten av de jag känner genom vetenskapslivet har samma inställning. Jag säger inte att bara för att vi kan fysik så kan vi politik och ekonomi också, men är det inte ett rätt intressant faktum ändå? Men ja. Egentligen var det inte det jag hade tänkt skriva om. Egentligen var det bara så att jag lyssnade på en podcast (This American Life, som jag för övrigt varmt rekommenderar) och att de där intervjuade en republikan som gav mig en liten aha-upplevelse. Hon sa nämligen att hon tyckte att alla liberala var själviska. Ursäkta mig? Hur kan en republikan lyckas få det till att det är de liberala som är själviska?! Jo, hon resonerade tydligen så att de liberala var för lata och för själviska för att jobba hårt så att de kunde försörja sig själva och de sina, och att de istället tyckte att någon annan (staten) kunde göra det åt dem. Plötsligt så insåg jag att republikaner också är människor. Att de bara försöker ta hand om sina familjer på bästa sätt. De har naturligtvis helt fel men det gör dem varken onda eller blint röstande. In other news: vi fick hem ett stort gäng bilder från tösens förskola idag. Då får man veta sådant man inte skulle haft någon aning om annars. Som att hon hade en gul hatt på sig igår, och att hon älskade den!
Hattifnatt