Otroligt nog så var det faktiskt hela två personer som gissade rätt: Snove och Pernilla. I alla fall om man kombinerar deras gissningar på rätt sätt. Igår tvingade jag med mig Marcus till Londons O2-arena för att se... Hanson! Det bär emot lite (mycket) att erkänna det så här offentligt, men den där sommaren när jag var fjorton år så var jag huvudlöst förälskad. Då påstod jag bestämt att det var Zac som var min favorit, fast egentligen så var det Taylor. Men man kan ju inte vara som alla andra. Men hur hett jag än önskade så lyckades jag aldrig få se dem live. De kom ju aldrig till Malmö... Och så igår, ungefär exakt fjorton år senare (halva mitt liv, eeek) så gick den gamla drömmen i uppfyllelse. Och det var långt över förväntan! Jag trodde att jag skulle sitta där och nicka med lite och på så sätt som pliktskyldigast tillfredsställa fjortisen inom mig. Men tror ni inte att de där sedan länge bortglömda känslorna smög sig upp till ytan? Efter bara ett par låtar så kände jag mig precis så bubbligt lycklig som jag skulle gjort då. Och trots att jag inte hört låtarna på mer än tio år så satt texterna där så totalt att jag kunde sjunga med i vartenda ord. Kort sagt: en mycket lyckad kväll! Nu blir det några bilder också.
Konserten hölls på IndigO2 och tyvärr var det här den enda bilden jag kom mig för att ta - på insidan av den berömda igelkotten! Smart.

Pöjkar på scen.

De soloade också, var och en för sig. Först Zac...

... sedan Ike...

... och till slut Taylor. Och ja, de spelade naturligtvis Mmmbop också.